Folkbildningen stärker Sveriges nationella minoritetsspråk

Mellan 2022 och 2024 har Folkbildningsrådet fördelat riktade medel till insatser på Sveriges nationella minoritetsspråk finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och de samiska språken. Under 2024 deltog 24 folkhögskolor och studieförbund i projektet, och arrangerade tillsammans över 2 000 mötestillfällen med totalt nära 9 300 deltagare – en fördubbling från året innan.

Siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR) visar samtidigt att antalet studenter som antagits till kurser i nationella minoriteters språk och kultur på landets högskolor har legat konstant eller minskat under senare år, med drygt 1 800 antagna studenter under 2024.

– Det är tydligt att folkbildningen fyller en lucka här. För flera av språken är folkbildningen den motor som driver revitaliseringen, där enskilda folkhögskolor och lokala studieförbund utgör nav för satsningar på språken. Folkbildningens inkluderande metodik lämpar sig väl för att ta tillbaka ett språk som är förknippat med trauma och diskriminering från majoritetssamhället, säger Martin Gemzell, handläggare för särskilda insatser på Folkbildningsrådet.

En nyckel till sin historia

Förutom språkkurser har projekten inkluderat verksamhet med fokus på kultur, och insatser för att förbättra infrastruktur för folkbildning kring språken. Dessutom har mötespunkter och sammanhang för språkanvändningen skapats:

– Det finns exempel på deltagare som beskriver deras läranderesa som livsomvälvande och att de äntligen fått en nyckel till sin historia. Det finns också exempel på grupper som valt att fortsätta att träffas efter avslutad kurs genom att ha en studiecirkel som en fri grupp, säger en av de projektansvariga i rapporten.

Riksrevisionen har nyligen pekat på att statens insatser för minoritetsspråk inte räcker till. Tidigare har både Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset och Utredningen om nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige rekommenderat fortsatt stöd till nationella minoriteter via folkbildningen.

– Resultaten av den särskilda satsningen visar att folkbildningen har en unik möjlighet att bidra till revitalisering av språken. Vi hoppas nu att detta viktiga arbete får möjlighet att fortsätta, avslutar Martin Gemzell.

Foto: Susanne Kronholm, minoritet.se