Unga som fallit mellan stolarna får ny chans på folkhögskola

Folkhögskolan Skurup och Fridhem i Malmö har länge erbjudit SFI och allmän kurs med språkutvecklande profil. I det arbetet har man sett hur en grupp har varit svåra att ge rätt stöd: unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar. Det är ofta personer som har fallit mellan stolarna i det reguljära skolsystemet och som riskerar att fastna hemma i stället för att ta del av samhället.

– När de börjar hos oss är de ganska omotiverade och har inte så mycket tillit till något skolsystem. Det är många som har en psykisk ohälsa, sociala problem, har hamnat på efterkälken, säger Angela, som är lärare på skolan.

ESF-projektet FolkisUng drivs av Folkbildningsrådet i samverkan med åtta folkhögskolor. Deltagarna erbjuds språkkompletterande studier i en åldersanpassad miljö med målet att de ska få kunskaper, självförtroende och framtidstro. En central del är individanpassade studier och aktivt stöd av kurator.

Helhetssyn på deltagarnas liv

Många av projektets deltagare har komplexa livssituationer med oro för bostad, ekonomi och familj och får därför stöd med alla dessa delar – inte bara med studier och jobb. De lär sig om sina rättigheter, arbetsmarknaden och hälsa. Utflykter och aktiviteter är också en viktig del av projektet för att skapa vägar till nya sammanhang i livet.

– Det är jättemånga som bara går hem direkt för att de inte har några sammanhang. Så vi jobbar mycket med det, var finns föreningsliv? Vad kan man göra som inte bara är skola och jobb? säger Anna-Matilda, som också är lärare på skolan.

Från omotiverad till längst fram i klassrummet

På Folkhögskolan Skurup och Fridhem finns flera exempel på deltagare som tack vare projektet nu studerar vidare. En deltagare läser nu allmän kurs på skolan och lärarna beskriver honom som en av dem som gjort den största förändringen. Han var extremt omotiverad i början, men någonstans under vägen vände det. Helt plötsligt satt han alltid längst fram.

– Innan vågade jag inte läsa högt i klassen. Jag blev stressad. Men nu känner jag mig som hemma. Jag skäms inte, eleverna är som min familj här, säger han.

Den förändring han beskriver handlar om folkhögskolans grundidé, menar Anna-Matilda:

– Jag tänker ju att folkhögskolan är så himla mycket mer fri, att man har en finare och friare syn på personen och att det handlar jättemycket om gemenskapen, att vara en del av en klass, inte bara om att man checkar av en box.